bruten jordyta och divateoxid saso befinner sig tillaten. Planen talar forsavitt underbe som tillat och ej tillat goras inom planomradet, vilken genre it bebyggelse sam varv man tillat uppfora och hurda saken da skal kolla ut.
Kommunen beslutar forsavitt detaljplaner
Det befinner si enkom kommunen saso kan besluta att gripa fram samt anta nago detaljplan. Det har kallas pro det kommunala planmonopolet. Det befinner sig tillika kommunen sasom ansvarar stav tolkningen bruten dom betraffande detaljplanerna.
Detaljplanens innanmate
Ett detaljplan visas sasom e bestamt distrikt villig en plankarta. I plankartan beskriver kar tillsamman linjer, symboler och bestammelser vad saso tillat alternativt icke tillat goras. Plankartan befinner sig det skrivelse inom detaljplanen sasom befinner si juridiskt forpliktand.
Mot detaljplanekartan hor ett planbeskrivning, sasom forklarar anledning, innehall samt genomforande fran planen. Ibland ingar ocksa andra handlingar som exempelvis illustrationskarta, sasom enklare visar hurdan bebyggelsen kan dyka upp att utformas, alternativ nago miljokonsekvensbeskrivning (MKB), som redovisar vilken miljopaverkan nago amnad varv kan bibringa. Sasom fundament mo detaljplanen tas ideligen olika slags utredningar fram, exempelvi nago trafikutredning, dagvattenutredning och geoteknisk undersoknin.
Uppdragsgivare
En detaljplan anger forgott vem sasom amna existera uppdragsgivare samt ansvara for saken da allmanna platsmarken, till exempel gator samt parker. Darpa den nya flygplan- och bygglagen kom 2011 kan det vara nago eller manga huvudman pro allmanna platser. Kommunen befinner si vanligtvi malsagand stav allmanna platser men ocks enskilda husagare alternativt samfallighetsforeningar kan vara malsagande. Ifall kommunen ar malsagand inneba planen ett riktigt – och tillika en plikt – att frigora in terrang sasom ar menad sta allmanna platser. Huvudmannaskap innebar ett plikt att stalla i struktur samt forse dessa allmanna platser.
Genomforandetid
Var detaljplan har nagon genomforandetid villi minst 5 ar sam maximum 15 ar a att den har vunnit laga ork. Nedanfor genomforandetiden finns ett garanterad ratt att uppfora i enlighet me planen. Efter att genomforandetiden age gatt ut fortsatter planen att galla skad kommunen kan gottgora, justera alternativ upphava planen. Det normala befinner sig att planer fortsatter att avlopa atskilliga ar efter det att genomforandetiden vandrat ut. Do aldsta genast angaende detaljplanerna i Falkenberg befinner sig fran 1934. Genomforandetiden kan hane lasa gallande plankartan.
Underben tillats kar justera i detaljplanen?
I flat- och bygglagen regleras bade vilka bestammelser ett detaljplan vara tvungen innehalla sam vilka saken da tillats innehalla. Somliga regleringar sasom markanvandning sam genomforandetid, vara tvunge finnas med. Ovrigt, saso bestammelser forsavit till exempe layout och plat av byggnader aven markens hojdlage, tillats foreligga med. Samtliga planbestammelser plikt tillverka stod ino ide- sam bygglagen.
Planbestammelser skal befinna uppenbar odla att det fardig framgar va som inryms ino annorlunda bestammelser. Dom kan formuleras villig olika fason, till exempel uttryckas saso fordran, ban, begransningar alternativ parametrar. Darfor at det ska bliva tydligt sam hanterbart ges planbestammelsen ett term villi plankartan saso visar var saken dar innefatta.
Inom flygplan- och bygglagen finns det ansprak villi att karl inom vissa baisse ska reglera utvecklingen tillsammans detaljplan (PBL 4 fynd 1-4§). Kravet villi att bilda en detaljplan erhall forgott samman storre exploateringar sam fordran gallande sexiga mumbaian flickor att hantera terrang- samt vattenomraden forut bebyggelse och byggnadsverk. Men det befinner sig atskilliga olika faktorer saso avgor forsavit en detaljplan behovs innan byggnadsnamnden kan framfora bygglov. Det inneha att producera med bade saken dar ganska utav mutation sasom ska forekomma samt forhallandena ino omgivningen. Skad det ar kommunen saso avgor nar och var nagon detaljplan ska goras.
Syftet med detaljplanelaggning
Syftet tillsammans planering befinner si att justera samt bekrafta nagon kvalificerad anvandning bruten land- och vattenomraden postum luttring ino planprocessen. Genom dom planbestammelser sasom anges inom detaljplanen blir anvandningen itu terrang- och vattenomraden forpliktande.
Det kommunala ansvaret samt planmonopolet
Kommunen ager forpliktelse att planlagga anvandningen av terrang sam vattenomraden. Det befinner sig flat- sam Bygglagen saso lagger denna goromal villi kommunen sam sasom ger kommunen sjalvbestammanderatt slu planlaggningen. Kommunen kan saga nej mo att handla nagon detaljplan och det beslutet gar ick att overklaga. Detta kallas forut det kommunala planmonopolet. Det befinner si uteslutande samman varnandet it somlig riksintressen samt i fragor forsavit heja sam sakerhet som staten, valtrana it lansstyrelsen, har e overinseende och kan betvivla kommunens beslut.
Beslutande itu planer
Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar om formoda fran oversiktsplaner och ofta aven detaljplaner. Somlig mindre samt enklare detaljplaner kan fast a antas fran kommunstyrelsen. Forutsattningen befinner sig enar att do enkom omfattar e mindre antal fastigheter aven att dom inte ar it allmant hag.
Benamningen detaljplan
Detaljplaner hette forr stadsplaner alternativ byggnadsplaner (inte fri gallande om kommunen varenda malsagand eller ick). Ocks dom planer som upprattats sasom stadsplaner alternativt byggnadsplaner benamns darpa 1987 detaljplaner.
Medborgardeltagande
Bred all detaljplanelaggning ager allmanhet samt berorda, foruto lansstyrelsen och andra myndigheter samt kommunala instanser, potential att namna sig over planforslaget mirake samrads- eller granskningsskedet. Syftet ar dels att renovera beslutsunderlaget genom att inhamta in saken dar kunskap sam do synpunkter som finns inom det aktuella omradet, dels att framfora intressenter insyn inom forslaget och chans att bearbeta det.
Flygplan- och bygglagen
Det befinner sig flygplan- sam Bygglagen (PBL) saso huvudsakligen styr verksamheten run ide- och byggverksamheten. Lagen ar indelad inom kapitel som reglerar annorlunda verksamheter. I Lagen finns bestammelser om planlaggning itu mark sam vatten sam om bebyggelse. Bestammelserna syftar mo att tillsamman hansyn av den enskilda manniskans oberoend framhava nagon samhallsutveckling tillsamman jamlika och goda sociala levnadsforhallanden forut manniskorna i dagens by samt pro annalkande generationer. Lagen beskriver vilka villkor hane ska placera samman lokalisering itu bebyggelse med mera, respektive vilka villko villi skarning man skall stalla, samt bestar av bestammelser forut saval detaljplanering som pro oversiktsplanering.
Jamna- samt bygglagen kom 1987 och fornyades 2011. For dess gallde byggnadslagen a 1947. I enlighet me byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning tillsammans stadsplan sam byggnadsplan vilka man forutsatte skulle atfolj baksida av underben sasom uttryckts inom saken da oversiktliga generalplanen. Aldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner samt avstyckningsplaner innefatta idag som detaljplaner. Dessa aldre planer ager ej langre en genomforandetid.
